Historia
Bygden kring Tärnsjö började resa sig ur Litorinahavet redan för cirka 6.000 år sedan. Först steg de högsta delarna av Enköpingsåsen upp med en förgrening ut mot Östahalvön och en arm norrut genom Tärnsjö samhälle. (En sådan här åsförgrening är unik i Sverige.) Alltsedan dess har bygden haft en rik historia med omfattande lämningar från stenåldern och fram till vår moderna historia.
Centralpunkt i bygden blev kyrkan som under tidig medeltid byggdes på stranden av fjärden, nuvarande Färnebofjärden, som då sträckte sig upp till platsen för Nora kyrka. Under medeltiden växer också en del av de byar som finns runt samhället upp t ex Buckarby, Gäddsjö, Skärsjö, Ingbo och Östa.
Vid slutet av medeltiden beräknas invånarantalet till cirka 500 och en bit in på 1700-talet hade befolkningen ökat till cirka 1.000 personer. Bygden utvecklas ytterligare och befolkningen uppgick vid 1800-talets slut till nära 3.000 innevånare, detta trots en stor emigration till Amerika under mitten av 1800-talet. Under slutet av 1800-talet börjar också industrialiseringen då socknens första industri, Tärns ångsåg och kvarn byggdes.
År 1901 blir Sala – Gysinge – Gävle järnväg klar med stationer i Råsboda, Tärnsjö och Kerstinbo. Kring stationen i Tärnsjö växer ett komplett stationssamhälle upp med post och telestation, mejeri, bryggeri, affärer, fabriker och verkstäder. I och med detta får Tärnsjö samhälle fler invånare än socknen i övrigt. Befolkningen har minskat något men under senaste årtiondena legat ganska konstant runt 2.200 innevånare.